5:2 Perspektiv på barndom

Sharing is caring

Affordance ur ett genus perspektiv.

Av: Amanda, Sandra och Pernilla.

Abstract

A study was made in two different pre-schools, one of them located in a city and is inspired from a pedagogy named Reggio Emilia. Its purpose and vision is to focus on the competent child and the material should be available for all of the children in that section in the pre-school’s area.

The other pre-school is located on the countryside and does not have any specific pedagogy.  The thing that chocked us was the children’s answers about which room they would rather play in. On the Reggio Emilia Pre-school there were both boys and girls that thought that the imagination room was their favorite, but also the room where everybody could meet. The imagination room is the usual translation from the ordinary doll room.

On the other pre-school the girls that were present suggested the doll room. And the boys in most cases played in the construction room. Then we thought about the rooms from a gender perspective and how room decorations decides what gender should play with one kind of toy and one kind of room, why should girls only be suggested with toys that are feminine and boys masculine toys or games.

But even if the pre-schools are supposed to have an equal image from a gender perspective, they name the different rooms to avoid causing instability through unknown and disorganized environments for the children.

Inledning

Vi har besökt två olika förskolor med olika förutsättningar och pedagogiker. Den första förskolan vi besökte är en stadsförskola. Där fokuserar pedagogerna på att arbeta utifrån pedagogiken Reggio Emilia, utemiljön består till mestadels av en platt bakgård gjord av asfalt och konstgräs. I resterande text har vi valt att kalla denna förskolan för ”Reggio Emilia förskolan”. Den andra förskolan som vi besökte ligger på landsbygden. Här baserar pedagogerna verksamheten utifrån barnens intresse och bygger verksamheten utifrån detta. Till exempel om barnen är intresserade av alfabetet framställs deras intresse som ett tema i verksamheten. Utemiljön baseras på skog och gräsplättar, med många kullar. Anledning till att vi besökte dessa två förskolor var för att observera och ställa frågor till barnen om vad de tyckte är meningsfullt för just dem. Vissa av barnen kan reflektera kring frågorna och besvara dem med genomtänkta svar. Läroplanen för förskolan 98 (2010) skriver att förskolläraren ska ansvara över ”att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde” Lpfö 98 rev 2010, s 8)

För att få reda på detta använde vi oss av en intervjumetod som heter Walk and talk. Metoden går ut på att avdramatisera intervju känslan. Detta sker genom att vi går in i barnens lek och där efter ställer frågor som är relevanta för det barnen gör just nu och där de befinner sig. I texten kommer vi att till mesta dels utgå ifrån begreppen.  Affordance, Genus och Reggio Emilia.

Begreppet Affordance kan översättas till svenska som erbjudande/delaktighet eller meningserbjudande (Balldin, 2010).

Genus förklarar hur det moderna samhället ser på jämställdhet och ojämställdhet och hur det Sociala samhället uppbyggs för att sträva efter en jämställd verksamhet (Wedin, Dahlin, Ashbourne, 2010).

Reggio Emilia är en barnsyn/ människosyn som ursprunglig kommer ifrån Italien och fokuserar på det kompetenta barnet och lyssnande dokumentation och reflektion är några av de mest grundläggande områden som denna pedagogiska filosofi kännetecknar. Att se värdet och vikten av människors olikheter är också något som framställs tydligt i filosofin ( Reggio Emilia institutet Stockholm, 2014).

 

Syfte och problemformulering

Vi har valt att utgå från dessa frågeställningar. Hur kan rummens utformning/uppbyggnad på förskolan påverka barnens föreställningar om könsroller och könsmönster? Hur främjar rummen barns utveckling ur ett genusperspektiv? Samt försöka ta reda på den gemensamma faktor där barn möts oavsett kön. Detta för att samla kunskap kring barnens intresse och vilken faktor som är avgörande till varför de trivs i just det rummet. Vi undersöker detta för att försöka finna ett sätt att föra in denna faktor i alla rum för att försöka locka barnen till lek i de utrymmen de vanligtvis inte befinner sig i.

Vårt syfte med denna fältstudie är att utforska vad barn anser som meningsfullt i deras omgivning och miljö. Vad barnen känner att miljön har att erbjuda mentalt, fysiskt och socialt. Samt i vilka rum barnen möts i den socialsamvaron. Detta vill vi ta reda på för att få fördjupad kunskap i hur miljön påverkar barnen i deras utveckling.

 Bakgrund

Vi valde att jobba utifrån Affordance och Walk and talk för att det är två begrepp som är nya i våra ryggsäckar. Något som är intressant att utforska för att utveckla vår kunskap inom dessa områden.

Affordance började användas i barndomsforskningens paradigmskifte på 1980-talet och översätts ofta på svenska som erbjudande/delaktighet eller meningserbjudande(Balldin,2010). Affordance är ett öppnande verktyg som betonar det som verkar meningsfullt ur ett barns perspektiv, oavsett av vem eller hur den nuvarande situationen eller miljön har konstruerats eller planerats.

”Gibson (1979) syftar på vilken betydelse specifika platser har för olika människor går inte att förutse eller heller förklara på ett lättvindigt sätt, eftersom platsens Affordance eller meningserbjudande bygger på tidigare erfarenheter och personliga preferenser..” (Balldin, 2010, s 136)

Walk and Talk är ett begrepp där forskare och pedagoger fokuserar på avdramatisera intervjukänslan tillsammans med barnen, genom att medverka i barnens lek. I leken ställs öppna och relevanta frågor kring det ämne som utforskas.

Frågorna formuleras på ett sådant sätt att barnen själva får möjlighet att tolka och reflektera. Där av ger de ett svar utifrån deras egna erfarenheter, upplevelser och förutsättningar (Balldin, 2013).

Enligt läroplanen för förskolan 98 (2010) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ”sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen” (Lpfö 98, rev 2010, s 8)

Analys/ Diskussion

Under besöket av ”Reggio Emilia förskolan” yttrade majoriteten av barnen som blev observerade/intervjuade att fantasirummet var ett av rummen som de föredrog. Fantasirummet är ett rum med många möjligheter, rummet framstår som väldigt könsneutralt. Ett av barnen uttryckte följande ”där får man leka vad man vill, tills fröknarna säger sssh shh för då är de för högt”(pojke, 4 år).

Ett annat barn uttryckte ”Där kan man klä ut sig och det finns många olika leksaker att välja mellan” (flicka, 4år). Av de flickor som medverkade i studien ansåg majoriteten att allrummet är ett populärt rum. För att där kan de pärla, pyssla och för att julgranen är där (relevant för den tillfälliga säsongen). Flicka (4 år)berättade att ”allrummet är roligast för att där kan man pärla, för att det är jag mest van vid”.  Dock nämnde även flickorna fantasirummet som ett av favoritrummen. Av de pojkar som blev intervjuade var det ”populäraste” rummen också bilrummet och legorummet, där kunde de bygga Starwars skepp och gubbar. Många av barnen uttryckte att deras egna rum har en speciell betydelse. För att deras egna leksaker som finns där.

När vi besökte den andra förskolan uttryckte majoriteten av de tillfrågade pojkarna att byggrummet var mest tilltalande. Pojke (5 år) ”det är roligt för att det finns stora klossar”. Flickorna som blev tillfrågade uttryckte att det var dockrummet och pysselhörnan som lockade till lek.  Av de barnen som var närvarande fanns det inga pojkar som föredrog dockrummet och inga flickor som förespråkade byggrummet. Barnen som blev tillfrågade kunde inte motivera sina svar till varför de tyckte om just dessa rum.

Under besöket på den andra förskolan framgick det en större grad av genusindelning än den första. På ”Reggioe Emilia förskolan” som besöktes möttes de flesta barn, oavsett kön i fantasirummet.Den andra förskolan hade inte ett specifikt rum som barnen hade gemensamt intresse av. De tillfrågade pojkarna höll gärna till i byggrummet, flickorna höll mest till i dockrummet samt pysselrummet.

Enligt Olofsson (2007)  kan en vanlig förskola bestå av en möblering som kan se ut så att i dockrummet finns spis, diskbänk, en matgrupp, dockor med tillbehör, utklädningsateralijer samt mjuka djur. I byggrummet finns det byggmaterial av olika slag, actiongubbar, plastdjur och bilar. Detta ger möbleringen av just dockrummet och byggrummet en stark könstämpel. Redan när barnen vid låg ålder börjar förskolan förstår dem vad som anses var feminint respektive maskulint. Läroplanen för förskolan lpfö 98 (2010) säger att ”förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.”(Lpfö 98 rev 2010 s.5)

Vi såg en klar skillnad mellan rummen på de olika förskolorna i både utformning/möblering samt rummens namngivning som influerade genusfördelning i vår fältstudie. ”Reggio Emilia förskolan” är influerad utav pedagogiken Reggio Emilia därav får barnen mer inflytande i rummen och deras utformning.

Till exempel så hade denna förskola döpt om det klassiska ”dockrummet” till ”fantasi rummet” som hade flera olika inslag av både dockrummet, utklädning och möjligheter till social lek i barngruppen. Läroplanen för förskolan lpfö 98 (2010) skriver att ”De behov och intresse som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten” (Lpfö 98, rev. 2010 s, 12)

Samtidigt som förskolorna försöker att sträva efter en könsneutral förskola främst med inomhusmiljön. Så finns det ohälsa hos många barn som har ökat. Bland annat att barnen kan känna en viss rädsla för att närma sig det ovana och för att röra sig i oorganiserade miljöer såväl som inomhus och i utemiljö (Balldin, 2010). Är detta en av de bidragande faktorerna till att det är svårt för barnen att hitta ett rum som passar just dem? Hjälper det att de känner igenom leksaker och lekar som också leks i hemmet?

Fantasirummet är rent fysiskt utformat på ett sådant sätt att ena halvan av rummet består av fönsterrutor i höjd med barnen, samt att de två dörrar som leder in till rummet är gjorda till mestadels i glas. Marjanna De Jong (2010) menar att lokalers rumsliga struktur och utformning påverkar de sociala relationerna på olika sätt.

Samarbete underlättas av närhet, både visuell närhet och fysisk närhet (antal meter) i form av ögonkontakt genom siktlinjer. När det är möjligt att se varandra går det att peka och vinka åt varandra på långt håll. Att inte kunna se varandra innebär isolering (Riddersporre & Persson (red.) 2010). Är detta en bidragande faktor till att barnen trivs så bra i fantasirummet? Att pedagoger och barn alltid kan ha kontakt med varandra. Genus har kanske inte så stor betydelse trotts allt.

Det går inte att dra en fullständig slutsats efter som att det finns så många faktorer som spelar in i varför ett barn trivs. Det kan handla om genus, rummets affordance, tryggheten till pedagogerna eller vart rummet ligger rent fysiskt. Det finns så många olika forskningar som säger hur du ska forma ett rum, när dessa forskningar försöker bejakas i rumsformuleringen är det inte alltid detta ger önskat resultat, då alla är individer och har olika intresse och förutsättningar.

Referenslista

Balldin, Jutta (2010) Barndomens geografi och platser för nuet. Möjligheter och utmaningar. Malmö Högskola

Balldin, Jutta (2013) föreläsning Barndom ur ett barnsperspektiv 2013-12-2

Malmö högskola Lärande och Samhälle. Barn unga och samhälle.

Eva-karin Wedin, Gunvor ashbourne, Tarja dalhin (2010) Jämställdförskola och skola

http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus/genusteori.shtml   2014-01-13

Olofsson, Britta (2007) Genusmedveten pedagogik i praktiken; Modia Prinsessor & Ömsinta Killar. Lärarförbundet

Reggio Emilia instutionen (2014)

http://www.reggioemilia.se/REI_ped_filosofi_Sveriges.pdf                  2014-01-13

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Skolverket, Läroplan för förskolan 98 rev. 2010

Annonser

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Information

Detta inlägg publicerades på januari 16, 2014 by i Uncategorized.
%d bloggare gillar detta: